Nyhetsbrev april 2015
 
Hej alla lågenergihusvänner!
 maria.jpg

I skrivande stund har Energimyndigheten, LÅGAN-programmet och Nätverket för energieffektivisering i småhus (Besmå), precis öppnat en gemensam utlysning där det finns möjlighet att söka stöd för nya lösningar, tekniker eller koncept för lågenergihus. Jag hoppas att du genom den har möjlighet att förverkliga din idé om mer energieffektiva byggnader. Läs mer om utlysningen nedan.

Som inspiration presenteras i detta nyhetsbrev några nya rapporter från LÅGAN-programmet. Läs om Vallda Heberg som är ett nybyggt lågenergihus-område eller om Hällkis idrottshall som visat att även denna byggnadskategori kan bli lågenergibyggnader. En lärdom från många lågenergiprojekt är att för att lyckas hela vägen från idé till färdig byggnad gäller det att ha energifrågan i fokus – hela tiden. I projektet Solallén som satsar på att bli ett ”netto nollenergihus” har kvalitetssäkringsmetoden ByggaE testats.

Trevlig läsning!

Vänliga hälsningar,


Maria Brogren, ordförande i LÅGAN-programmet

 
Vallda Heberg - Sveriges största passivhusområde med förnybar energi
 april1.png

I Vallda Heberg, sydväst om Kungsbacka, har ett helt bostadsområde byggts enligt passivhusstandard. Området består av 26 villor, sex radhuslängor med totalt 22 bostäder, fyra fyrbostadshus med totalt 16 lägenheter och ett äldreboende med 64 lägenheter. En stor del av den använda energin tillgodoses med förnybar energi från solfångare, solceller och en biobränslepanna.

- Förutom att samtliga byggnader ska uppfylla passivhusstandard, ska energin till uppvärmning och tappvarmvatten bestå till 100 procent av förnybar energi från ett lokalt närvärmesystem som drivs med pellets och solenergi, berättar ägaren och beställaren Christer Kilersjö.

Målet är att 40 procent av slutanvändarenergin för uppvärmning och tappvarmvatten ska komma från solfångare och resterande 60 procent från en pelletspanna.

Resultatet visar att passivhusvillorna lever upp till ett gott inomhusklimat och förväntad energiprestanda med god marginal. För äldreboendet ligger energianvändningen strax över den beräknade energianvändningen medan hyreshusens energianvändning överstiger den beräknade. Under det första året producerats mindre solvärme än beräknat vilket gör att det är en bit kvar att nå målet på 40 procent solenergi.

Läs mer här

 
Hällkis idrottshall - en ny kategori av byggnad som blir lågenergihus
 april2.png

I Hällekis, Götene kommun, har en ny, energieffektiv idrottshall byggts. Målet med projektet var att bli ett exempel på en ny, energieffektiv idrottshall med genomtänkta lösningar för klimatskal, ventilation, belysning och varmvattenanvändning.

- Genom att konsekvent tillämpa högt ställda energikrav på alla ingående delar och i alla utförandemoment har vi kunnat uppnå detta berättar Fredrik Hedman, energiplanerare för projektet.

Sammantaget har fastighetsenergin (BBR-energi) under första driftåret överstigit projekterade värden (49 kWh/m2 och år), samtidigt som utfallet för verksamhetsenergin varit lägre än projekterat (16 kWh/m2 och år). Ökad fastighetsenergi jämfört med projekterat beror bland annat på fler drifttimmar i ventilationen första året för att ventilera ut byggfukt och emissioner från nya material. Detta genererar både högre elanvändning för fläktarna samt ett ökat värmebehov för att ersätta utventilerad varmluft. När verksamhetsenergin inte varit lika stor som beräknat minskar också dess bidrag till uppvärmning av huset vilket ökar behovet av tillförd värme. Den totala energianvändningen stämmer väl överrens med den projekterade och bedömningen är att det under kommande års normaldrift kommer att närma sig den projekterade fördelningen.

- Merkostnaden för de extra satsningarna på att få hallen så energieffektiv är drygt 8 % av den totala byggkostnaden vilket är en ekonomiskt välmotiverad satsning av kommunen, säger Fredrik Hedman.

Läs mer här

 
Kvalitetssäkring av nollenergihus Solallén med ByggaE
 april3.jpg

I Vikaholm, Växjö kommun, har Skanska Sverige uppfört 21 lägenheter i enplansradhus.

- Bostäderna är Sveriges första radhusområde som når nollenergiprestanda och målet är även att byggnaderna ska bli mörkgröna i Skanskas ”Gröna karta”, berättar Åse Togerö, Grön utvecklingschef på Skanska.

Stor kraft har lagts vid att göra noggranna analyser i systemhandlingsskede för att finna de mest energi- och kostnadseffektiva lösningarna. För att skapa goda förutsättningar att lyckas med projektets höga målsättning har kvalitetssäkringsmetoden ByggaE tillämpats. Byggprojektet har även följt ”syskonmetoderna” Bygga F och Bygga L för ökad fuktsäkerhet och lufttäthet, vilka är två begrepp som går hand i hand med ett energieffektivt byggande.

Projektets syfte har varit att testa och utvärdera ByggaE och dess förutsättningar att vara ett praktiskt, effektivt verktyg för ökad kvalitetssäkring av önskad energiprestanda. Överlag anses att metoderna (Bygga E, L och F) ha hjälpt projektet att uppfylla sina mål för energi, lufttäthet respektive fuktsäkerhet.

Läs mer här

 
 
Utlysning: Stöd för nya lösningar, tekniker och koncept för lågenergibyggande

Sök senast den 31 maj

Nu kan företag, organisationer och offentliga verksamheter söka stöd för förstudier eller utvecklings- och demonstrationsprojekt av energieffektiva lösningar inom byggande och renovering. Programmet prioriterar projekt som genomförs av eller i nära samarbete med marknadsaktörer inom bygg- och fastighetsbranschen och ser gärna projekt inom bl.a. följande områden:

  • Lösningar för energieffektiv renovering av flerbostadshus eller lokaler
  • Nya tekniska lösningar för byggande av energieffektiva småhus, flerbostadshus och lokaler
  • Energilösningar för områden med lågenergibyggnader

Stöd ges till följande typer av projekt:

  • Förstudier (genomförbarhetsstudier) – utvärdering och analys av hinder, behov, potential, risker, möjligheter och resursbehov för att genomföra ett framtida utvecklingsprojekt,
  • Utvecklingsprojekt – utveckling av nya eller förbättrade produkter, lösningar, processer eller tjänster,
  • Demonstrationsprojekt – demonstration av nya och oprövade produkter, system, lösningar och processer som inte är kommersialiserade eller utbredda på marknaden.

Länk till utlysning