LåganBygg Program för byggnader med mycket låg energianvändning

Tekniska systemlösningar för att undvika övertemperaturer för lågenergiflerbostadshus i stadsmiljö

Projektets mål var att undersöka och utveckla alternativa sätt att komma till rätta med övertemperaturer för flerbostadshus i stadsmiljö och att jämföra dessa med avseende på livscykelkostnad, inomhuskomfort, energianvändning och dess påverkan på växthuseffekten genom emissioner av CO2-ekvivalenter. 

Den bästa lösningen, om vädring inte går att lösa på ett bra sätt, visade sig vara ett rörligt utvändigt solskydd som monteras på de solutsatta fasaderna. 

Bakgrunden till projektet var att det har visat sig att problem kan uppstå med övertemperaturer på sommaren i flerbostadshus, specifikt om de är placerade så att det är svårt att utnyttja vädringsfönster på grund av ljudproblem. Det är naturligtvis viktigt att nya lågenergilägenheter, liksom standardlägenheter, klarar normala komfortkrav året runt.

Medverkande i projektet var Bengt Dahlgren AB, Veidekke Bostad AB och Veidekke Entreprenad AB. Som fallstudie i projektet användes Hamnhuset i Göteborg.

Hamnhuset var när det byggdes Sveriges största flerbostadshus byggt med s.k. passivhusteknik. Passivhuset har en så låg värmeanvändning att solvärmen genom fönster, värmetillskottet från människor samt spillvärme från elapparater i hemmet är tillräckligt för att säkra en behaglig temperatur inomhus under stora delar av året.

Enkelt uttryckt är det tre saker som skiljer passivhus från traditionella hus:

  1. Tak, fasader och golv är utformat för en minimering av köldbryggor och med tjockare värmeisolering samt med hög lufttäthet. 
  2. Mycket bra fönster med låga U-värden.
  3. Effektiv värmeväxling där den friska uteluften värms upp med hjälp av den luft som ventileras bort från huset.

Dessutom strävar man i ett passivhus efter att utnyttja förnybara energikällor, t.ex. att med hjälp av solfångare bidra till uppvärmning av varmvatten.


Hamnhusets söderfasad mot innergården.

Sammanfattning av projektets resultat

Arkitekturen spelar en central roll för att undvika problematiken med övertemperaturer i flerbostadshus som byggs som lågenergihus. Studien visar att bra planerade lägenheter där vädring kan ske via korsdrag större delen av dygnet är den effektivaste metoden för att hantera problemet med övertemperaturer sommartid. Med bra design och vädringsfönster kan man erhålla en maximal operativ temperatur på 28 grader utan några större merinvesteringar för klimatsystem eller ökad energianvändning som följd. Om man av olika anledningar (t.ex. buller) inte har möjlighet att planera in dessa vädringsmöjligheter måste man dock hitta andra alternativ. Studien visar att om vädring inte tillåts och den skuggande ovanförliggande balkongen som finns i Hamnhuset tas bort så stiger temperaturen i det beräknade typrummet till närmare 35 grader.

Den mest optimala lösningen på värmeproblemet, om vädring inte går att lösa på ett bra sätt, är ett rörligt utvändigt solskydd som monteras på de solutsatta fasaderna. Rörliga solskydd på bostadshus är en relativt ovanlig lösning i Sverige, troligen på grund av oro för mycket underhåll. Studien visar dock att lösningen med rörligt solskydd (utvändig persienn) är så pass mycket mer lönsam än övriga alternativ att eventuellt ökat underhåll inte motiverar att lösningen väljs bort. Ett rörligt yttre solskydd klarar Socialstyrelsens råd för maximal operativ temperatur på maximalt 28 grader. Energianvändningen ökar dock något eftersom solskyddet kommer att hindra en del ”gratis” värme under vår och höst. Detta investeringsalternativet har dock ändå lägst livscykelkostnad av de undersökta lösningarna.

Önskas en lägre högsta temperatur än 28 grader är en kombination av yttre solskydd och kyld tilluft ett bra alternativ. I jämförelse mellan fjärrkyla och absorptionskylmaskin har fjärrkyla den lägsta livscykelkostnaden för produktion av kylan. Absorptionsmaskiner har ännu en alltför hög investering för att vara riktigt lönsam trots tillgången på billig värme sommartid för att driva kylmaskinen.

Ladda ner hela rapporten här